Från dagens popbitch om remaken av "Låt den rätte komma in!"




The US remake of Let The Right One In is going to be called Let Me In. It's almost a shot for shot remake of the original but with loads of extra, very bad dialogue.

Cannesbonanza

Jag och Kino-Lisa bloggar från festivalen på den här adressen:

http://www.sr.se/sida/gruppsida.aspx?ProgramId=3051&grupp=4578

Hälsar Roger

Distribution på nätet - fixat och klart

Erik från Plattform ringde och berättade att de fixat det där med digital distribution av film. Ja, eller Headweb heter firman som fixat det, men Plattformarna passade på att ikväll i med filmen "Hälsningar från skogen" bli först i Sverige med att släppa en film simultant på bio och på nätet. Det var verkligen på tiden!

"where women glow and men plunder"


Det blev en helg den här veckan också



P-fest hos miss Apple.



Baconbaby på Andys julfest.



Och vad var det egentligen Virtanen skrev när jag köpte hans bok på hemmareleasefesten. Vem är Bongen Wittström? Och vad är krumligaste? Jag tror det var snällt i alla fall.

Jag finns, jag lovar.

Okej, jag kanske inte hinner vara här så mycket, men om saknaden blir för stor så kan man kolla lite på onsdagens God Morgon, Sverige. Där pratar jag och Maria Schottenius och Karin Magnusson kultur i onsdagens sändning kl 7.45. I den så kallade Kulturpanelen.
Eller så kan man kolla på Beckman, Ohlson & Can ikväll i svt. Jag ska prata bögidentitet och har ingen riktig aning om vad jag säger eftersom det är en månad sedan som programmet spelades in.
Eller så kan man lyssna på Kino ikväll 18.15 i P1 eller på podd kl 19. Vi på redaktionen har försökt göra ett program om amerikansk tv och politik. Tjoho. Nu är veckan slut. jag ska bara försöka få ihop den där femtontusenteckensartikeln som jag håller på att skriva. Sen så. Sen...så!

Mitt liv som kulturdebattör börjar imorgon

Är det fullmåne eller något? Varför kan jag inte sluta fnissa under puffen för Studio Ett i dagens Lantz i P1? Varför lyckas jag inte få ett vettigt svar ur Fru Broccolli som producerat den nya Bondfilmen? Den enda grej som typ fungerat idag var min lunchdejt med Marcus Lindeen. Hoppas att jag är mer skärpt imorgon. Då ska jag sitta i en kulturpanel i SVT:s morgonsoffa. På min ena sida Maria Schottenius, på min andra Karin Magnusson. Jag blir public service-representanten mellan de två kulturchefsdrottningarna.
Och på tag om kulturfajter, idag dissar Åsa Beckman Aftonbladets nya kultursidor. Lite försmädligt bara att hon berättar om överflödet av smarta populärkulturella analyser just i dagens dn kultur, där man också viker en helsida (EN HELSIDA!) åt att berätta att det ska göras en remake på tv-serien V.


Bokvärldens pridefestival

Det började redan på tåget. Förväntansfulla litteraturmänniskor i alla storlekar och åldrar bordade X2000, skapade rekordköer i bistrovagnen och läste poesi högt för varandra under förden. Det var helt enkelt värsta festivalstämningen, fast den här gången var det en vägg av stormönstrat och illasittande kavajer som slog emot en - inte kyckling- och fructisfrisyrer. Bokmässan är ju lite bokvärldens pride. Folk har liksom laddat hela året för bokmässan. Den enda gången på året då kulturälskarna verkligen är i majoritet. När man befinner sig bland likar. Och kan släppa ner håret för en hel weekend av rödtjut och mingel.
Kort sag. Jag är här nu. Jag och Stefan Ingvarsson Bögjävel kör hårt i Aftonbladets monter och på andra ställen:

Fredag 17.00 i Aftonbladet Kulturs monter B07:40:
Parkraggande, urinkurer och sovjetiska kaserner.
Journalisten Roger Wilson samtalar med Stefan Ingvarsson, översättaren till den aktuella romanen Lubiewo av Michal Witkowski. Om polsk bögkultur under kommunismen, fjollighet, parker och motståndet mot den västerländska gaykulturen. (Boken har äntligen kommit!)

Lördag 10.30 i Aftonbladet Kulturs monter B07:40:
Den nya filmkritiken
Roger Wilson i samtal med Stefan Ingvarsson om varför den svenska filmkritiken har hamnat på efterkälken i det nya medielandskapet.

Lördag 13.30 i Polska institutets monter:
Lubiewo
Stefan Ingvarsson läser ur sin översättning

Söndag 14.00 (se program för lokal)
Miniseminarium om Lubiewo
med Stefan Ingvarsson och Roger Wilson.

Dessutom kan man förstås plocka upp pocketutgåvan av Bögjävlar i Atlas monter.
Ja, härregud. Jag bara hoppas att jag går mer hel ur det här än sommarens veckolånga bakfylla efter prajden....




Utsikt från ett hotellrum

Greetings from Malmö

Jag är på filmdagar i Malmö och sätter i mig en massa filmer, gör intervjuer och går på promotionbuffé och tittar på filmklipp. Här finns en massa biografföreståndare, pr-människor från olika bolag och så en och annan filmkritiker. Idag klämde allihopa in sig på Victoriabiografen och käkade och såg fem minuter från Australia, Baz Luhrmanns kommande epos. Vi fick se en promotrailer som handlade om att filmen verkligen var ett epos och att alla var on location och åkte med en massa bilar ut i vildmarken för att spela in filmen. Jag hoppas att de där helikopterbilderna där man åker över landskapet var gjorda för promon och inte för filmen. Det finns få saker som jag tycker är så trist att se på bio som storslagna landskap, Det var nog bara i Into the Wild som det fungerade för mig. Faktum är att Australia verkar vara en film som är fylld av nästan allt jag tycker är ointressant. Klassisk heterosexualitet, långa kyssar i regn, krig, svettiga män på hästryggar, springande hjordar med kor, helikopterbilder på landskap.
Sen såg jag dokumentären Bedragaren som går upp på bio i nästa vecka. I en salong full med människor som blivit lurade på en massa pengar av mannen som kallade sig för Fader Mac. Men i salongen höll alla god min och skrattade självironiskt åt sig själva. Kanske för att det gått tolv år sen dagen då de förstod att de blivit blåsta på pengarna. Men det var en väldigt speciell känsla att sitta där med dem och höra när de såg sig själva bearbeta sitt livs största blåsning.
Och så sprang jag på Måns Thunberg som jag gick på någon sorts lekskola med när jag var fem.
Dessutom lyckades jag förväxla intervjutider, spräcka mitt schema redan vid visning två och inte hinna med att prata med Måns Herngren om konstsim. Men det visade sig vara ett riktigt beslut att prioritera Maria Bloms Fishy. Den var riktigt, riktigt bra.

Warhol på teatern




Någon hade tänkt till och valt ut en perfekt föreställning från utbudet på
Göteborgs dans- och teaterfestival. Gob Squads Kitchen. Film som blivit teater, eller teater som är film. Eller hur man ska kalla det. Tre spelplatser bakom en duk, där det som händer på spelplatserna projiceras på duken. Det handlar om Warhol, om sextiotalet och om en tid när man gjorde saker för allra första gången - när allt var fräscht, nytt, spännande.
Allt eftersom pjäsen utvecklas så lämnar skådisarna scenen och ersätter sig själva med folk från publiken. En del av dom får lurar på huvudet, och fjärrstyrs av skådisarna som sitter med mickar i publiken och viskar repliker och andra instruktioner. Och så sätter man på ett helt självklart sätt fokus på vad som är spel och verklighet, vem som egentligen agerar mest trovärdigt, vad som genererar det mest intressanta dramat. Och förklarar att vem som helst kan vara en stjärna. I alla fall för en kväll på teatern.
Allra mest spännande blir det när en av killarna som spelar sovande i Warhols Sleep får frågan om han vill göra en roll i Kiss istället. Och kyssa en av skådisarna. Och de sekunder av tvekan i den där killens ansikte, innan han mumlar fram "I'm in a relationship". det är den bästa teater jag sett på länge. Även om det nu faktiskt inte var teater. Utan på riktigt. Eller hur man ska säga.

Borta med vinden - och Mats Wahl i repris

Att åka hem till gården i Skåne har sina sidor. Mitt mobilmodem ger till exempel upp när det blåser för mycket ute. Eller spöregnar. Mobilen tar också bara emot samtal ibland. Och brorsan körde sönder föräldrarnas bil redan på min första dag här. Vilket alltså betyder att helgen har tillbringats i radio- och internettystnad. Och även i geografisk isolering. 
Jag är något  taggad över att återvända till Stockholm efter helgen.
Under måndagen sänds förresten mitt författarporträtt av Mats Wahl, som jag gjorde hösten 2005,  i repris i P1, kl 18.15.


Ur presstexten: "Hallonörnen", "Vinterviken" och "Den osynlige" är tre omtyckta titlar ur Mats Wahls omfångsrika produktion av ungdomsböcker. I mer än 25 år har han skrivit för och om barn och ungdomar, ofta om de mörka sidorna av den svenska vardagen - om rasism, klassmotsättningar och trassliga föräldrarelationer.

Mats Wahl berättar för Roger Wilson om sitt långa engagemang i skol- och ungdomsfrågor, om hur det känns när böcker blir dåliga filmer och om hur hans längtan efter en far påverkat hans skrivande.

För uppläsningarna svarar Martin Aliaga. P1 måndag 11 augusti kl 18.15.

Det är den där biten om Mats Wahls pappa som är programmets starkaste del, tror jag. Mats har själv berättat om det där tidigare på föreläsningar på skolor och i andra sammanhang. Men det blixtrade fortfarande i ögonen på honom av ilska, när han berättade historien för mig, den där dagen i Liljeholmen.
Nu ska jag gå och lägga mig och försöka komma ikappa med sömnen, sista natten på gården.


Good copy, bad copy


Hälsningar från Tokyo

Big Love

hits