Nu är programmet klart

Lisa har klippt bort den sista omtagningen, så veckans Kino är klart!
Vad det handlar om?


I veckans Kino går vi bakom kulisserna och träffar filmbranschens doldisar. Och sätter också fingret på de små, små detaljerna som gör den stora skillnaden.
"Att säga att jag fotat fint är det värsta man kan göra" säger Fredik Wentzel filmfotografen bakom Man tänker sitt och Farväl Falkenberg. Hör hur en blodig kaftan och ett black metal band från 80-talet inspirerat honom och dokumentärfilmaren Martina Iverus i deras bildsökande.
Ljudläggning. Något vi lägger märke till när det inte funkar. Möt Klas Dykhoff professor i filmljud vid dramatiska institutet som berättar om hur tänket ser ut bakom ljudläggningen och hur han själv petat in en skata i nästan allt han gjort.
Dessutom kollar vi in årets mest hypade filmloppis, höstens Bergmanauktion.
Och lyssnar till filmmusiken i sequels. Handlingen må gå vidare men det låter nästan likadant. Peter Bryngelsson har gjort ett reportage om detta.
Allt i veckans Kino

Programledare Roger Wilson

Här kan du lyssna från klockan 18 ikväll!


Veckans Kino

Ett gott-och-blandat-program med hånfulla manusdoktorer, galna genier och en kulturbroiler från Iran!



Ur innehållet:

Hollywoods främste manusguru heter Robert McKee och är ofta på dåligt humör. På hans föreläsningar får publiken inte bara lära sig hur man bygger en perfekt dramaturgi, de får också en redig utskällning med sig hem. Kinos reporter tog mod till sig och frågade oraklet McKee hur det kändes att bli en rollfigur i Spike Jonze film ”Adaptation” och varför berättarröst nästan alltid är ett dåligt manusgrepp. Och blev lite kränkt på kuppen.

Veckans klassiker handlar om en annan argsint man, den tyske skådespelaren och galenpannan Klaus Kinski som blev ökänd för sina raserianfall under inspelningarna. Men framför kameran är det snarare regel än undantag att kulturarbetare skildras som osympatiska. Varifrån kommer egentligen filmklichén om den svartklädde, känslomässigt avstängde elitisten? Kolla på lite mulligt extramaterial här!

Möt också två hyllade iranska regissörer –19-åriga Hana Makhmalbaf vars bioaktuella ”Buddha föll av skam” är en sorglig historia om ett flicköde i Afghanistan. Och Amir Naderi som flyttat till USA och gjort film om den mest amerikanska av städer, Las Vegas.

Lyssna på reprisen på söndag 16.03 i P1, eller ladda ner eller lyssna via nätet!


Filmprat i Vågen

Jag, Johanna Koljonen och Mikael Timm snackade om svenska publiksuccéer i Vågen igår. Repriseras ikväll men ligger också ute på nätet på 
http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/index.asp?programID=1292
(jävla safari vägrar att lägga in länkar igen. jag måste döda någon på blogg.se, alternativt någon på apple)
Annars är hetsen igång som vanligt. Igår gick jag på releasefest på nummer.se, som gav ut ett teaterlexikon - en sorts listning av begreppen inom teaterlingot just nu. Träffade på Gertrud och Cecilia som jag alltid träffar på alla releasefester. Gertrud läxade upp mig eftersom hon tycker att Susanne Ljung sa sitt namn för ofta i Stil.
Anneli Dufva tog sitt kulturmentoransvar fullt ut och lånade upp Claes Bäckströms En förtjusande ung man. Hon är helt enkelt trött på att jobba med en så obildad kulturbög som jag, förstår jag. Jag tackar tacksamt och tar emot.
Just nu sitter jag på Filt och försöker skriva en krönika. Samtidigt släpper Resumé uppgifter på konsekvenserna efter sparbetinget inom Sveriges Radio. Hmm, dags att söka nytt jobb för Roger kanske?
Ikväll blir det dansföreställning. Allt som kvalificerar mig för fler poster på allconsuming.net är bra. Johanna Koljonen börjar dra ifrån även i februaris statistik. 


Gustav gör old school-radio

Gustav har redan tidigare haft en av de roligaste, och mest old school-puggiga, svenska mp3-bloggarna. Nu har han utvecklat verksamheten med egen poddradio, döpt till "På nattkröken" (ett namn som känns härligt old school-sveriges radio).
Musikvalet är nördigt och personligt, men alltid spännande. Vare sig det handlar om tenoren Tito Gobbi eller de svenska nyromantikerna i Strasse. Fabulöst. 
Lyssna genast här.

Landskronakommentarer

Som uppmärksamma bloggläsare redan har upplyst om så finns alltså mitt program om Landskrona ute på nätet. (http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/sandningsarkiv.asp?programID=1278 - gå ner ett program på sidan, så hittar du rätt) Jag har fått ovanligt mycket reaktioner på programmet - bland annat från en man som tyckte att jag bröt mot kraven på opartiskhet eftersom jag inte intervjuade någon från Sverigedemokraterna. Jag tycker att hans resonemang är härligt, och att man ska kräva att Sverigedemokraterna ska vara med i alla program över huvud taget. Däremot har det varit helande att göra programmet. Jag har haft ett rätt så ansträngt förhållande till stan och tyckt riktigt, riktigt illa om den i det längsta. När jag var där längtade jag bara bort, och min värsta mardröm var att fastna där. Nu har jag mer försonats, och kan se lite av stadens goda sidor. Ja, en eller två i alla fall. Just nu befinner jag mig en bit från L-A. Sitter i Prenzlauer Berg och försöker hantera en bakfylla efter röjarfest i Kreuzberg igår.

P3 Homo bye bye

Radioprogrammet P3 Homo läggs ner. P3-bossen Dan Granlund pratar om reservatsradio.
Ur QX intervju:
"Det finns jättemycket i den bevakningen som jag lika mycket kan ha glädje av, säger han. Att ha den typen av "reservatprogram" tycker jag att man kan se som ett misslyckande, framgången borde vara att istället inrymma frågorna i vanliga program.
Man vill att hbt-temat skall tas upp i en rad program i Sveriges radio.
- Alla har ett ansvar att inom sina bevakningsområden täcka brett men Kvällspasset har hbt-frågorna speciellt tilldelat i sitt uppdrag.
- Det här blir ett sätt att pröva om vi kan få in det här på ett mer vardagligt sätt, säger han vidare."

För det första: Dan. Ingen har hindrat dig från att lyssna. För det andra: När ett uppdrag läggs ut på alla program så blir det av nödvändighet en ganska grund och ytlig bevakning. Ruta ett, liksom. Gång på gång på gång. Med samma argumentation skulle man ganska snabbt kunna lägga ner alla genreprogram inom musikområdet.
Ett skäl till att P3 lägger ut hbt-bevakningen på kvällspasset är att programmet kommer att få en bög som programledare. Jag gissar på att det är Johan Hilton som får jobbet som ankare. Ett fantastiskt bra val, men Johan håller på egen hand. Man måste inte lägga hela jävla hbt-bevakningen på honom för att han skulle hålla för det jobbet. Tvärtom. Jag unnar honom något roligare att prata om än bara hbt hela tiden.
Missförstå mig rätt. Jag har inte ens något emot att man lägger ner ett program som P3 homo - det kanske  var ett kul experiment, det kanske var ett misslyckat program - men att ha det där aptrista "integration" och "vardags"-förklaringen som argument tyder bara på publicistisk lättja och oskärpa.

Sommarsvettningar

Sitter och svettas på ett konstigt sätt på Kulturnyttsredaktionen i Radiohuset i Stockholm. Det blir mycket jobb, väldigt lite blogg. Dagens höjdpunkt var en lunch med Kerstin M Lundberg på kulturredaktionen som gör program om litteratur här. Hon började berätta rövarhistorier från sin ungdom, om hur hon var med i något som hette Tonårsträffen där man läste från manus som producenterna hade skrivit om hur det var att vara tonåring. Hur det var att ha Arne Weise som producent, hur det gick när hon skulle intervjua Count Basie i direktsändning och andra höjdpunkter ur karriären. Shit, Kerstin M är min idol.
Har varit i Köpenhamn på Queerfestival i helgen, men får skriva om det i morgon. Nu ska jag hem och sova lite innan det är dags att gå upp igen, klockan fyra. Vi hörs då.
rog


På allmän begäran: Messerschmitt!

Lyssna på säsongsavslutningen av podcasten Messerschmitt - ett helt nytt sätt att göra radio på. Tom-ass, Sandra, Stefan, Anna-Maria och jag har varit elaka, underhållande och bittra under hela våren. En intressant hybrid av homoradio, populärkulturbevakning och riktigt hederligt gammalt bögbitchande.


En sorts radiofest

Igår var jag på den märkliga tillställningen Radiogalan. Sveriges kanske mest anonyma gala, över huvud taget. Och med en massa människor som gäster, där alla ansikten är anonyma för en.  Rösterna känner man eventuellt igen. Men inte ansiktena.
Och från första sekund andades den också det där lite sorgliga dåliga självförtroendet som radiomänniskor alltid har. Ove Joanson stod och höll tal om hur vi alla var VIKTIGA medan folk skruvade på sig obekvämt.
Alla vi som jobbar inom Public Service gick dessutom runt och skämdes lite extra mycket. Medan reklamradiogänget fick tokfnatt när de vann priser - stod upp på sina stolar och hojtade - så var SR-människorna lite hämmade och grå och behärskade. Ja, Titti Nylander vågade inte ens sig upp på sven för att ta emot sitt hederspris, utan stod och höll sitt tacktal i skumrasket strax nedanför scenkanten. 
Kul var i alla fall att Filt vann ett av priserna. Det pågår just nu lite hets mot produktionsbolag inom SR - många fast anställda är oroliga för sina positioner, och menar att man inte kan göra högkvalitativ radio utanför betongbyggnaden på Gärdet. Själv tycker jag att det stora undret är att  SR låter så bra som det gör, trots att vi sitter avskurna från verkligheten i lokaler utan ventilation med år av kasst självförtroende och bisarrt chefsskap i väggarna. Filt är ett exempel på hur bra det kan bli, där ute i verkligheten.

En hobbit

Jag tycker att det var fint att Daniel Björk idag kom med den största innovationen i hbt-världen sedan hbt-begreppet lanserades. "HBT faller på sin egen orimlighet. HobBiT ska det va. Hobbitar, hobbitvärlden, hobbitkärlek, hobbitsex, hobbitfråga" Lanserat i dagens Lantz i P3. Nu ska jag iväg och dricka öl med johan hilton och eric schüldt i ett tält på järntorget.

Den desperata jakten på en vinkel...

Hört på Lantzredaktionen när min kollega Fredrik desperat försöker hitta en vinkel på morgondagens gäst Peter Jöback:

- Och vad blir nästa steg då, ska du spela in monsterfilm, eller en roll i Macbeth eller spela nazistisk abortläkare?

That´s infotainment for ya!

Ibland undrar jag vad jag håller på med. Men bara en kort stund. Sen skriver jag glatt frågor till Toppkandidaternas polyamorösa deltagare.



Lantz är tillbaka....

Lantz är tillbaka....

Nytt jobb, nytt gigantiskt hus med långa korridorer. Eller egentligen är det en återkomst till moderskeppet. I Radiohuset i Stockholm har jag hasat runt större delen av de senaste tio åren. Och att återvända till den slitna P3-korridoren är lite läskigt. Det känns som att jag varit borta i fem minuter ungefär.
Under våren jobbar jag på P3 i redaktionen för
Lantz i P3. Det har varit mycket mer arbete än jag trodde. Faktum är att efter en vecka på Annikas redaktion försvann min sexualdrift helt och hållet.
Fast då menar jag ändå arbetssamt på ett bra sätt. Sådär: Jag har tänkt så mycket idag och pratat så mycket idag och spånat så mycket idag att jag är helt slut och tänker inte göra mer än ligga i soffan och vara död och peta mig i näsan. Premiärgäster i programmet är i alla fall Johan Hakelius och Helena Bergström. Lyssna idag mellan elva och ett.

Radioteatern ger...

Radioteatern ger...
Min kollega Fredrik Zander har precis haft premiär för första delen av
sitt relationsdrama
Anna & Jens.
Ett sorts collageartat samtidsdokument om parförhållanden, tristess
och stora och små livslögner. Lyssna på repriserna 16 januari 19.03,
23 januari 01.00. Del två kommer nästa lördag.
Fredrik är ett geni. Hade han inte jobbat inom radio så hade han redan
varit kulturtanternas stora favorit. Sen så är han rätt snygg också.
Han ska bara lära sig att våga ta sig själv på lite större allvar.
Intervjun som gick före premiären på radioteatern var lite töntig. Det finns mer mörker än så i Fredriks skildring av vardagstristess. 


hits