GIFF 2009...några smakprov.



Glada och förväntansfulla stod Kinoredaktionen och samlade ihop sig på Stockholms Central.



Glad och föväntansfull tog Clara emot nummer fem av tidskriften FLM, direkt från Jonas varma händer.



Glad och förväntansfull sammanstrålade Roger med kritikerkollegan Emma, efter att ha köpt sista starkölen på flm-releasen.



Glada och förväntansfulla samlades filmkritikersveriges avdelning för mesta hår på och i huvudet.



Han med håret och han med lite mindre.



Allt flyter.

Wear sunscreen



Det är ingen tillfällighet att Baz Luhrmann var inblandad i
den där låten med goda råd till en ung man, som utmynnade i att man skulle ha gott om solskydd på sig.
Australien är nämligen hudcancerskräckens förlovade land (kan ha att göra med det där hålet i ozonlagret, samt britternas frånvaro av pigment). Här är i alla fall två glada uppmaningar som gjorde att jag bara 30+ under hela min tid down under, och nästan kom hem blekare än jag åkte dit.



 

Evolutionsteorier



Informativa skyltar på Zoo i Australien ger evolutionens förklaring till röda kvällar på SLM.

"where women glow and men plunder"


Say hello, wave goodbye




Det var helt i linje med året som helhet att jag höll på att somna över hummern vid elvasnåret på nyårsafton.
Inte för att sällskapet var tråkigt (jag satt liksom sidanom Helena "Motormouth" Sandström). Utan för att 2008 var ett år som innehöll allt. Extra allt.
Så jävla roligt, utmanande, utarbetat, stressandning, dödaitalienareipressrummet, mediehora i tv-soffan, aftonbladetkultura, intervjua Dennis Lehane på fullsatt författarscen, dansa tryckare på mums-mums, bitcha med Horace Engdahl i direktsändning. Tro att man blir utelåst i Cannes trots att man har en nyckelknippa i fickan - och få sova i dockpojkenmannens gästrum, bli uppraggad på en björnfest, se grymma teaterpjäsen Kitchen i Göteborg, eller halka in på en läsning med Mary-Louise Parker i New York tack vare att Johan varit observant. springa nykär hand i hand genom duggregnet till en taxi mot Hisingen, sedan försöka hämta sig när allt var slut igen, bada i en badtunna i finska lappland, försöka hinna med att försvara sig när Annika Lantz förnedrar mig i en bitchfajt. Är det konstigt att man liksom behöver sova lite?

Årets stora bebis för min del, P1:s nya filmprogram
Kino fortsätter nästa år, även om mina dämonproducenter Jenny (redan) och Clara (snart) försvinner in i mammaledigheten. De har liksom spritt en känsla av lugn och sjävsäkerhet omkring sig som är härlig. Lisa ska fylla deras skor och jag ska hjälpa henne att prova ut en klädsam modell. Det har varit så jävla kul att göra Kino, vi har fått massor av positiv feedback och jag har aldrig varit med om att en radioprogramsproduktion har varit så självklar. Eller så lustfylld.

Likadant var det när deckarförfattaren Dennis Lehane förvandlades till en ståuppkomiker när jag körde författarsamtal med honom på internationella författarscenen på Kulturhuset. Men jag hade en känsla av att det skulle gå bra när han började imitera programledaren för Inside Actor's studio precis innan vi skulle gå upp på scenen. Kul var det. Ännu roligare var det att hans kvinnliga agent var så härligt....amerikansk när vi åt middag på Operakällaren efteråt. Som när hon föreslog att den lite högtidlige kyparen skulle hoppa upp på bordet och steppa innan vi fick skumpa som fördrink.

Mest nervös var jag nog i december när jag fick göra nobelsändning. P1 skippade det där med festreportage i år och istället fick jag och Lena Nordlund köra en tvåtimmarssändning om principerna bakom priset och vad genialitet egentligen är. Lena var en fantastisk klippa, så jag kände mig trygg trots att jag av någon anledning hade klockan bakom ryggen på mig. Som om det inte räckte att jag skulle diskutera vetenskap.

2008 har varit ett hektiskt år för min extended bögfamilj också. Flera av mina fellow Bögjävlar har brutit ny mark. Daniel bossade för Rodeo när gratistidningen i tabloidformat blev tjock, glossig blaska. Tomas gick och gifte sig i San Francisco, just innan bögarna fråntogs rätten att gifta sig (konservativa familjeformer är det nya radikala). Stefan översatte den helt fantastiska fjollboken Lubiewo som fick lysande kritik. Och Petter drog igång klubben Mums Mums och lyckades på mindre än ett halvår göra Stockholm till en roligare och betydligt gladporrigare stad. Petter är lite som en positiv malström - man kan inte låta bli att dras med. Så helt plötsligt står man på en scen i YouTube Idols och framför "skånsk porr", eller har blått hår och en dildo med en korv i mellan benen.

Petters storhet visade sig också genom en placering på På stans hjältelista i år. Precis som vår hedersbögjävel Helena Sandström. Men hennes skådisframgångar till trots, det är ju som Slick.dj:s både jag och helena gör oss bäst (och för att en gång för alla reda ut det här, det var Peter som tryckte på effektknappan på mixerbordet, inte Helena). Vi var sjukt seriösa och fokuserade under vårt set. Overachievers of the world, unite and take over.

2009 tänker jag mig att jag ska vara pigg på nyårsafton. Att jag ska satsa mer på harmoni och balans, istället för att leka frilansjournalistens motsvarighet till Jim Carreys Yes Man. Och kanske bygga ett altare till Anders ära för hans tålamod och pepp.





hits