När jag fastnade med Siw Malmkvist i hissen. Mitt i en High School Musical.



kej, det senaste avsnittet av Kino är nedsparat och klart, och om en stund ska jag ta en trepinnars med Tommie.
Det har varit en fantastisk vecka, by the way.
Kom hem från Berlin i måndags, pratade på Malmö högskola i tisdags, skulle hålla i ett ungdomssamtal om manlighet och kläder i onsdags (men det blev visst inställd) och sen - slutligen - åkte jag hiss med Siwan i torsdags. Vi skulle se på hennes musikalfilm
"Förälskad i Köpenhamn" i en studio och prata om den. Men hissen stannade mellan våning ett och två. Siw höll just på att jobba upp någon form av hysteri när den började gå neråt igen. Thank god. Det mest spännande som kom fram under samtalet var att hennes film var SKITSTOR i Östtyskland. Jag tror att det är för att vissa av dansnumren ser ut som husmodersgymnastik.
Jaja, mer om Siws korta men intensiva danska filmkarriär, en intervju med de übergulliga stjärnorna i High School Musical 3 ( Zac Efron och Vanessa Anne Hudgens), och så lite Bondgrejor och en klassiker om French Connection - mer om det hör man i Kino ikväll, eller på podden.
Apropå High School Musical 3 (måste skriva ut det hela tiden så att jag får många träffar på min sida) så är jag lite förvånad över kritikernas ovilja mot filmen. Det var i och för sig det ostigaste jag någonsin sett, men om jag hade varit nio hade jag älskat det. Och jag tror att till exempel DN:s etta idag mest kommer att leda till att även nioåringar börjar förakta kritiker. Visst, de flesta ungdomsfilmer - ja till och med musikaler brukar ju på något sätt ha en konflikt. Ta upp någon aspekt av utanförskap eller problem.

Men i High School musical är huvudpersonens problem att han är FÖR begåvad. Att han både har chans till ett basketstipendium till ett universitet, OCH eventuellt en möjlighet att förkovra sig i teater och de sköna konsterna på prestigefyllda Juilliards.

Å andra sidan så är High School Musical väldigt konsekvent med sitt eget konstlade universum. De flesta dansnummerna , till exempel. är medvet lite scendammiga, å hämtade från den musikal som eleverna i filmen arbetar med. Och hela alltet avslutas med att ensemblen sjunger att de skulle vilja att hela livet alltid var som en high school musical innan en röd ridå fälls på bioduken.

Inte ens tweens tror att det här har något med verkligheten att göra. Tvärtom. Jag tror faktiskt att High school musical har det första helt utvecklade metaperspektivet i en film riktad till åttaåringar.

Sen är det ju en annan sak att det tar en och en halv timme innan paret som spelar huvudrollerna ens lyckas kyssa varandra. Fast det kanske bara betyder att de ligger. Lite Bollywoodsk symbolik liksom.


Kommentarer:
Postat av: Annaa M

Förälskad i Köpenhamn såg jag när det begav sig! Det du!



Kommer just från Irland. Där var det en stor och totalt oreflekterad kult kring HSM3. Åttaåringen jag var ute och handlade med ville inte ha varken prinsess- eller spökdräkt till Halloweenfesten utan en av de HSM3-dräkter som fanns att välja bland på stora varuhuset, och föräldrarna köpte glatt fnissande. Det som saknas i Sverige är helt enkelt katolsk dubbelmoral!


Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits