Ältarnas sammansvärjning

Allt jag egentligen velat skriva om frilanstillvaron och frilansjournalistens laddade förhållande till omvärlden har förstås Annina redan skrivit här. (Henrik Tideman har förresten varit en av de människor som jag kommit i kontakt med i mediesvängen som varit allra mest noggrann med att ge positivt beröm om saker jag gjort, bara så man vet att bakom den koleriska ytan på tv så finns det också en person som faktiskt kan vara översvallande positiv, sen tycker jag tyvärr inte att programmet blev något vidare, gonzoklippningen stör mig något oerhört, och sönderklippta samtal med folk man springer på i en korridor blir mest bara fula tasksparkar från någon som själv ställer andra till svars för gamla påhopp).
Men efter en helg fylld av ältande så var jag i alla fall tvungen att posta länken.
Har haft en sändningsfri vecka, kombinerad med några förhållandevis deadlinefria dagar, och givetvis gör all den här tiden att man helt plötsligt hinner tänka. Och känna efter. Och älta.
Efter några dagar inser man att man i grunden alltid ytterst själv har kunnat agera annorlunda, att man inte ska överlåta åt andra att styra för mycket av ens liv, men vägen till insikten kan ta lite tid, det verkar liksom behövas massor av glass och en och en halv säsong av "Sports Night" för att komma dit. Men fram kommer man. Så småningom.

Kommentarer:
Postat av: David Wilson.

Nice ändå.. jag trodde jag var rätt unik med mitt efternamn i Sverige, men dock så hittar jag en annan skön snubbe som också har det :) haha!

Trevlig blogg.


Ny kommentar:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
hits