Richards kroatiska näsa
Igår var jag på Midsommarkransevenemang. På den lokala biografen Tellus var det visning och premiärfest för kortfilmen "Min kroatiska näsa", gjord av min gamle klasskompis Richard Dinter. Vi gick tillsammans på Biskops-Arnö i två år, och eftersom vi bägge bor i Der Kranz så brukar vi springa på varandra på Konsum, varpå Richard inleder en lång monolog om sakernas tillstånd i hans liv just nu. Filmen var också en lång monolog, där Richard utgår från sin näsa, och sedan utifrån den utreder sitt förhållande till sin pappa, forskaren.
Richard har alltid haft ett enormt mått av egocentrism, när vi gick i skolan tillsammans gjorde han flera märkliga kortfilmer som alla handlade om personliga upplevelser av kraschade relationer och oförstående flickvänner (ofta hade Pamela Jaskoviak huvudrollen). Det känns bra att han har fortsatt att jobba på samma tema. Jag njuter av Richards självutlämnande, självironiska och både distanserade och nära tilltal.
På Reporters hemsida på SR kan man faktiskt just nu höra Richard och Katarina Wikars hänga bakom biograferna på Göteborgs Filmfestival - där förresten den kroatiska näsan visades för allra första gången.
(http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/index.asp?programID=1282).
Det känns alltid bra när man vet var man har gamla klasskamrater. En av mina skulle bli riktigt stor skådis, alla var lika övertygade om det, inte minst hon själv. Hon är inte ens en av de största i såpbranschen, fast hon har gjort barn-tv också. Såg henne på NK häromåret och var på väg fram men vek undan precis innan vi fått ögonkontakt. Kände mig rätt lumpen när jag stack näsan djupt i några manufakturer medan hon gick förbi.