Lång väntan på inget särskilt
New York Waiting är en enda uppvisning i schabloner. Lite som en målarbok för barn, där man fyller i de redan förtryckta bilderna med färg. Joachim Hedén lyckas med att inte smeta ut färgen utanför linjerna. Men färgpennorna är slitna. Det blir liksom blekt. Urvattnat.
Jag var inte så förtjust i New York Waiting. Hela recensionen kan man läsa här:
Håller med dig! Jag tycker filmen är skittrist. Höll på att somna på bion....