Bögnoja
Det finns nog inget enklare tv-fenomen att dissa än den amerikanska versionen av Queer as Folk (jag vet, jag gjorde det själv i en artikel i tidningen Sylvester för flera år sedan). Jag menar, bara vinjetten med dansande muskelpuggor i tajta kalsonger kan skrämma bort vem som helst.
Den första säsongen var dessutom riktigt dålig, den andra direkt outhärdlig, men en bit in i tredje säsongen började jag bli mer osäker. Var det inte så att serien blivit mer politisk? Var det inte värt att uppmärksamma en serie som till exempel tog upp relationsproblematiken i förhållanden där den ena partnern är hivpositiv och den andre hivnegativ? Eller är det så att jag själv börjat leva ett allt mer bögigare liv, och plötslig kände igen mig i seriens harvande kring sex, förhållanden och ändlösa klubbnätter?
I helgen låg jag däckad i förkylning och kämpade mig igenom fjorton timmar - d v s hela säsong fyra. Och ambivalensen fortsätter. Serien pendlar mellan plakatbärarpolitik, mjukporr och keffa farsskämt på ett halsbrytande sätt så att jag aldrig riktigt vet vad jag tycker.
Sen gav jag mig på första säsongen av L-Word. Då klarnade allt.
Ordet jag letade efter var lurad.
Allt i Queer as Folk framstår som taffligt, klumpigt och amatörmässigt jämfört med flatserien.
Flatorna - bögarna 1-0.
Vart har du fått tag i den amrekanska verationen? var den på svensktext? eller enbart engelska? och finns alla säsonger att köpa? jag ÄLSKAR queer as folk <3