Greetings from Malmö

Jag är på filmdagar i Malmö och sätter i mig en massa filmer, gör intervjuer och går på promotionbuffé och tittar på filmklipp. Här finns en massa biografföreståndare, pr-människor från olika bolag och så en och annan filmkritiker. Idag klämde allihopa in sig på Victoriabiografen och käkade och såg fem minuter från Australia, Baz Luhrmanns kommande epos. Vi fick se en promotrailer som handlade om att filmen verkligen var ett epos och att alla var on location och åkte med en massa bilar ut i vildmarken för att spela in filmen. Jag hoppas att de där helikopterbilderna där man åker över landskapet var gjorda för promon och inte för filmen. Det finns få saker som jag tycker är så trist att se på bio som storslagna landskap, Det var nog bara i Into the Wild som det fungerade för mig. Faktum är att Australia verkar vara en film som är fylld av nästan allt jag tycker är ointressant. Klassisk heterosexualitet, långa kyssar i regn, krig, svettiga män på hästryggar, springande hjordar med kor, helikopterbilder på landskap.
Sen såg jag dokumentären Bedragaren som går upp på bio i nästa vecka. I en salong full med människor som blivit lurade på en massa pengar av mannen som kallade sig för Fader Mac. Men i salongen höll alla god min och skrattade självironiskt åt sig själva. Kanske för att det gått tolv år sen dagen då de förstod att de blivit blåsta på pengarna. Men det var en väldigt speciell känsla att sitta där med dem och höra när de såg sig själva bearbeta sitt livs största blåsning.
Och så sprang jag på Måns Thunberg som jag gick på någon sorts lekskola med när jag var fem.
Dessutom lyckades jag förväxla intervjutider, spräcka mitt schema redan vid visning två och inte hinna med att prata med Måns Herngren om konstsim. Men det visade sig vara ett riktigt beslut att prioritera Maria Bloms Fishy. Den var riktigt, riktigt bra.
Tokyo | |
Upp