This life. Återkomsten.
Årets viktigaste tv-händelse har antagligen redan inträffat. This Life +10. Återföreningen. Ett 80 minuter långt nyinspelat avsnitt där the roommates from hell träffas igen över en helg. Och visst har de blivit äldre, men inte klokare.
Köpte boxen med de två gamla säsongerna i somras, men har inte riktigt vågat titta på dem. Tänkt att jag inte orkar med att bli besviken. Tänkt att jag kanske vill ha minnesbilderna kvar. Av hur besatt jag var av serien när den gick på svt, och den totala paniken när jag lyckats missa ett avsnitt (lyckligtvis var det alltid någon annan i p3-korridoren som hade bandat. Eller någon kompis till någon i p3-korridoren. Eller en kompis till en kompis till....ja, ni förstår). Men nu är det nog dags. Det här jubileumsavsnittet satte mest av allt bara igång en abstinensattack.
Premissen: Well, Egg har blivit en succéförfattare med en bok som handlar om några nyutexaminerade jurister som delar boende (gissa var han fått inspirationen ifrån). Nu håller en dokumentärfilmare på att göra en film om honom, och kommer på den fantastiska idén att de alla borde träffas igen. Och att allt ska filmas.
Jag har sett några sura kommentarer på nätet om +10-avsnittet. Men jag är nöjd. Tycker att stämningen fanns kvar. Visst kändes det att manusförfattaren Amy Jenkins hade försökt trycka in lite väl mycket i ett enda avsnitt. Men, samtidigt, det är ju en komprimerad epilog. 90 minuter kan aldrig mäta sig med innehållet i mer än trettio avsnitt. Och riktigt lustfyllt är det ju aldrig med pessimistiska kommentarer om människors (små) möjligheter att förändras.
Slutet (ingen spoiler) kändes dock ganska rumphugget. Mest som en teaser inför en ny säsong, om jag ska vara ärlig. Och framför allt, som om man ganska enkelt skulle få ihop stoffet till en sån.
Läs mer om reunionavsnittet här.
När o när kommer detta avsnitt på svensk tv!!! Fick med ens abstinens igen..... ;)