roger wilson

Nu hetsar jag. Ska snart iväg och intervjua Rosa von Praunheim. Har just sett "It´s not the homosexual who is perverse but the situation in which he lives" som faktiskt var helt fabby - även om den typ var en stumfilm med alla repliker inlästa i efterhand på engelska med grov tysk brytning. I fucking love the guy anyway. Rapport om mötet kommer inom kort.
---
Performanceföreställningen "Ich bin eine Tomate" på Cinemateket igår var mest en sorts "titta i mitt fotoalbum/filmografi". iklädd en fruktansvärd röd kostym visade han hur gränsen mellan det privata och det konstnärliga alltid överskridits i hans filmer. Hur han använde sin lite skrikiga och pråliga moster som osannolikt sexobjekt i sina filmer, vare sig motspelaren var en hustler från Berlin eller den gamle avdankade porrstjärnan Jeff Stryker. Eller bilderna på hur han gjorde en gästföreläsning på en filmskola.Genom att hyra in en porrstjärna och ha sex med honom inför studenterna - det var något om att de skulle lära sig att se sexualitet. Hängde lite med honom efter föreläsningen och han är sådär lite gulligt provocerande privat. Har du bra sex just nu? är öppningsfrågan. Gillar du att ha musik i bakgrunden när du har sex, uppföljaren. (jag ställde frågan tillbaka, han sa att han mest gillade konstig musik, som till exempel thailändsk militärmusik, jag antar att den inte går att ha sex till?).
Ikväll, torsdag, kl 21 kan man se "It is not the Homosexual who is Perverse but the Society in Which He Lives" på Filmhuset. Se den som ett bildsatt föredrag om homosexualiteten - och lägg också märke till att kritiken mot den ytliga, sexuell besatta, kropps- och åldersfixerade bögvärlden i stort sett stämmer fortfarande. Mottagandet när den kom 1972? Bögarna blev förstås skitförbannade - samma argument då som kring böglobbyn idag: den gav inte rätt bild av bögarna. Visst har en hel del hänt när det gäller lagar och medias behandling av bögar och flator, men offermentaliteten verkar vara konstant.